Hjälp……

I går, när jag styrde i min trädgård ute vid residenset och klippte buskar och rensade, fick jag helt plötsligt syn på en slemmig, brun och otäck sak.

Den rörde sig också och hade två spröt i huvudet.

Mördarsnigel! Djävla mördarsniglar!!!

Ni får inte vara hos mig, skrek jag och höjde kniven mot skyn….

Jag gick en runda runt huset och tittade på de våta trapporna och där….där var en till. En likadan. Brun och slemmig. Fy fan!

Någonstans har jag läst, att man ska fånga in dem och lägga dem i en väl tillsluten plastpåse med salt i……eller klippa dem i två delar….eller….eller..

Jag hatar dessa sniglar, för jag vet vad de kan ställa till med…… men inte kan jag göra som det stod i tidningen. Nej, det kan jag inte.

Snälla söta ni, är det någon som har ett bra råd, så jag får bort dem?

Kramar och I love you! /Q

 

Rör vid mig…..

Att fysisk beröring gör oss gott och får oss att slappna av, vet vi av erfarenhet.

Förklaringen är bl a oxytocin.

Oxytocin är ett hormon och en signalsubstans, som sätter fart i kroppen vid vänlig, fysisk beröring. Det styr en rad livsviktiga funktioner och är därmed avgörande för vår överlevnad.

Det lindrar smärta, skyndar på läkningen av sår och skador, sänker blodtrycket och halterna av stresshormoner. Vi blir mer lugna, sociala och nyfikna på vår omgivning.

Verkningarna är inte bara tillfälliga, utan dröjer sig också kvar en tid. Dessutom ger de mersmak – beröring är beroendeframkallande.

Barn som inte får någon beröring dör, visar flera äldre studier av barnhemsbarn. De tynar bort även om de får tillräckligt med mat, eftersom de inte kan lagra näringen i kroppen.

Vuxna kan överleva utan mänsklig närhet, men knappast leva.

Så låt någon lägga en hand på din arm, krama om dig eller massera din spända nacke – och vips känns livet lite lättare. Du blir lugn, känner dig kanske som en lyckligare människa.

Kroppen jublar!

Kramar om er alla! /Q

Orden räcker inte till….

Efter ett envist regnande hela helgen, anländer jag med en del packning till slottet igen.

Packningen består bl a av blöta kläder och handdukar. Allt är genomvått.

Midsommarhelgen gick fort med god mat och trevligt sällskap. Min väninna Nisse och jag delade skratt och minnen under flera kvällar.

På dagarna, mellan störtskurarna, fixade vi i residensträdgården med bl a att såga ner ett stort rönnbärsträd.

Det skulle nog ingen trott om oss men skam den som ger sig, sa vi.

 Och vi gav oss inte.

Dessutom sågade vi sönder de stora grenarna, för att kunna bära iväg dem till avskrädeshögen.

Jag förstår hur männen känner sig….tror jag…starka och stora…!!!

Nu står det fem vackra stammar kvar och resultatet blev underbart, för solen kunde t o m titta fram  över berget.

Jag satte mig ner framför datorn efter att ha packat upp och får se era underbara kommentarer!

Jag blev så glad och jag blev rörd. Det är sant. Jag är verkligen rörd. Nästan tårögd.

Visst är jag stolt över Microsofts fina erkännande av min sida men……MEN era kommentarer är värda precis lika mycket och gör mig precis lika stolt.

Jag kan inte fatta, att så många gratulerar mig och gläds med mig….så ärligt och så uppriktigt!

Tack ALLA ni som besöker mitt slott och tack för att jag får vara er vän!

Mina ord räcker inte till men kom ihåg…I LOVE YOU ALL! /Q

Trevlig midsommar….

Trevlig Midsommar alla mina underbara vänner!

Jag åker tillbaka till residenset idag utan laptop men med den störste av prinsarna i bagaget, prins William, för att ha en mysig kväll med grillning och naturlektioner!

Förra veckan, när han var med ut till landet, ville jag leka "ladugård med kottar", d v s sätta tändstickor som ben låtsas att kottarna var kossor. Jag hade nästan blivit nostalgisk och tänkte på hur vi barn lekte…..alla minnen strömmade förbi mina näthinnor och jag försjönk i lyckliga tankar.

Då säger prinsen "vad är en ladugård…..???"

Så nu lekar vi inte bara cirkuslekar, utan vi förenar nöje med nytta.

Och är man asfaltsbarn så är man…..det var även jag, men mina föräldrar och vi hade sommarstuga precis bredvid en bondgård!

I love you all! /Q

I love my Space…

Jag är nu åter igen hemma i slottet för att rusa runt i affärerna och fylla på matförrådet.

 Det är ju Midsommarafton snart.

Visserligen brukar jag inte fira sådana helger, för jag har alltid arbetat då, men i år är jag sjukskriven och får väl ta tillfället i akt och hålla mig till de urgamla traditionerna, vad det gäller mat i alla fall.

 Blommor under kudden?

Nej, denna form av trolleri kan gå i uppfyllelse och vad gör jag då? Med en man framför nosen när jag vaknar? Jag som vill leva ensam….Nej, fy…Inga blommor här.

Jag vaknar hellre med min fina laptop bredvid mig. Den håller vad den lovar och den gör som jag vill. För det mesta.

Om man ingen sådan tingest har kanske man får lägga en mus under kudden…..???? Eller??

Häromdagen gjorde min laptop mig extra glad.

 Den gav mig ett mail från Microsoft angående mitt space. Microsoft arbetar bl a för att anpassa en engelsk flik i Windows Live Messenger, där Messenger-användare kan söka efter användare på Windows Live Spaces som har liknande intressen.

Jag lämnar ett utdrag av mailet här:

"Anledningen till att jag kontaktar dig är att vi på Microsoft är intresserade av att göra en likadan sida på svenska och länka till sex stycken roliga, coola och intressanta svenska sidor på Windows Live Spaces.

När jag letade efter lämpliga svenska sidor att länka till så hittade jag bland annat din sida, som jag tyckte var mycket genomarbetad, snyggt designad och lämplig att länka till (du har skrivit väldigt mycket och är aktiv).

 Om du skulle tycka det vore kul om Microsoft länkar till ditt space så får du gärna svara på det här e-postmeddelandet.

Jag behöver i så fall ditt godkännande och en presentationsbild som du vill använda (gärna samma bild som på ditt space, antingen en bild på dig, en drottning eller liknande. Välj en bild som du har rättighet att använda). Ett resultat av att Microsoft länkar till sidan kan bli att fler användare besöker din sida."

Tack Microsoft!

Jag blev så glad och stolt! Det var det bästa mailet på länge!

Ha en bra kväll nu alla mina goa vänner, njut av livet och unna er lite lyx och flärd på vägen.

I love you all!/Q

Gyllene nycklarna….

Nu står en del rum i slottet klara och en del väntar fortfarande…..på sina gäster!

De gyllene nycklarna finns i min hand och en nyckel finns till var och en av er. Skynda er på nu för vädret och solen kallar mig till residenset igen.

Jag har haft några underbara dagar i slottet och putsat alla fönster och fixat lite grann med ditt och datt.

Här inne skiner det lika mycket som ute!

Igår var Nisse och jag på picknick i Stora Parken och hade det otroligt mysigt. Vi var fullastade med sallad och kalla drycker.

Med oss var naturligtvis en av prinsarna och vi gungade och badade fötterna i bäcken.

Kvällen avslutades med åktur i en röd cab och grillning hemma hos min vän Mia.

Idag är det storhandling som gäller och i kväll är jag inbjuden av en av sessorna till en viss invigning. Kul!

I morgon, äntligen, far jag iväg igen till residenset och är då fullastad med diverse godsaker och nyttigheter.

 Jag har dessutom köpt en bordsantenn och en digitalbox till TV:n, för takantennen förstördes i stormen i vintras.

Min lilla familj och mina vänner mår bra. Solen skiner. Värmen har kommit.

Kan jag begära mer?

Kram och solsken till er alla/Q

Mina kära vänner….

Jag är hemma i slottet ett par dagar igen för att handla, tvätta och göra manikyr.

Jag är ju drottning även när jag vistas i lilla residenset men  har tiara i stället för krona. Det blir liksom lite enklare då. I all annan enkelhet. Där sköter jag allt själv. Jag har ju inte med mig varken Butlern eller Lucy, för de passar ju slottet.

Och vem ska då putsa den stora kronan?

Jag tittar just nu ut genom fönstren och ser så många av er, mina vänner, som passerar förbi här.

Bakom trädet därborta ser jag Anna-Karin. Kom fram vännen!

På stora rosengången  vandrar miamarie, redtopp och oops sa jag så…. tillsammans.

Lennie, du sitter på bänken med något i handen? Hm, en wiskey?

CY springer runt och lyser upp för både Anna och Svärtan. Kom hit får jag se på ficklampan!

Ljudset av en brummande mc stör fågelkvittret….. men det är ju greken. Tjena vännen, kom in!

Och där på en filt sitter Camilla. Söta du, här finns rum för dig!

Längst bort vid grindarna ser jag Ann, på väg till havet förmodar jag! Suck!

Jag funderar starkt på, att inreda privata gästrum åt er, givetvis med ert namn på sängen, för att visa hur

mycket ni betyder för mig!

Kan det vara något?

Mitt slott är så stort och jag vill ha er lite närmare….

Givetvis sköts också markservicen av Butlern och de dukade bordet står Lucy för. Underhållning står väl jag för….om ni önskar eller också gör vi något ihop, så alla får visa sina talangar.

Nåväl, söta vänner, skriv upp er på listan vid dörren så ska jag inreda egna rum åt er som behöver en egen vrå ibland.

Kram till er alla och dessutom tonvis med LUV/Q

Regn….och åter regn…..

Väl stärkt av alla goda besked for jag tillbaka till residenset i går.

Med mig hade jag också prins William, fem år. Han är mitt första barnbarn. Han är en storögd och mycket vacker gosse, som både sjunger och berättar hemska historier för sin mormor.

Jag, å andra sidan, visar honom mina "cirkuskonster." Han är helt säker på att jag varit cirkusartist innan jag blev mormor, så i den riktningen kör vi.

Han frågade en del om varför jag har ont i ryggen ibland och då beskrev jag det så här och visade samtidigt ryggkotorna, som ligger som i ett rakt band längs med hela ryggen ned mot skinkorna…. (Min diagnos är spinal stenos = trång kanal och beror på att två kotor glidit ihop. Alltså tvärtom mot diskbråck)

Kanalen genom ryggkotorna har på vissa ställen blivit för trång, så ryggmärgsvätskan som ska cirkulera runt kommer inte förbi, vilket skapar ett tryck på framför allt nervrötterna i ländryggen. Man får gångsvårigheter, domningar och värk, främst i benen men ibland även i ryggen. Besvären framkallas av fysisk ansträngning, men kan lindras vid stillasittande.

Dessa symtom kan också förekomma vid flera mycket allvarliga tillstånd, så därav min tidigare rädsla.

Spinal stenos är trots det en tuff diagnos och värken kan medföra, att man måste minska sin arbetstid och eventuellt ändra sina uppgifter en del. Nu är jag förskonad från den mesta värken, tack och lov! Jag upplever enbart en viss domnadskänsla i högra benet om jag går långt.

Men det får jag väl lära mig att leva med.

Jag har ju opererats för detta en gång och eftersom själva operationen i sig är så riskfylld avvaktar man hellre vid nya besvär.

Nåväl, William blev nöjd med förklaringen och vi kröp ihop i nattens mörker och lyste med våra ficklampor i taket. Regnet piskade fönsterrutorna hela natten och idag blev det storm och slutligen försvann elektriciteten.

Då åkte vi hem igen.

Kramar till er alla och I love you!/Q